Onsdag, vilken jättebra dag!

Mös lite väl länge i sängen imorse, och när vi väl pallrade oss upp fick vi lägga på en rem för att hinna till Furulundsgården i tid!
Lovis ville åka på boben dit, så jag knöt fast snöret runt höfterna och drog henne medans Melker fick åka i vagnen.
Väl framme var L inte alls intresserad att vara med i något Luciatåg, och jag hade det faktiskt på känn- hon gillar inte sånna där arrangerade, kaosartade tillställningar där hon blir tillsagd vart hon ska stå och vad hon ska göra.
Mammaarvet mest troligt, kommer fortfarande ihåg när jag vägrade dansa runt granar och midsommarstänger när jag var liten. Kommer ihåg att det var så irriterande att man alltid blev avbruten mitt i leken med dessa arrangerade, överpretantiösa lektanter som bara såg fåniga ut när de hoppade runt och fjantade och sjöng dåliga låtar.
Och idag är jag själv en av dem... hoppsan, vad hände? ;P

Intressant det där förresten, för visst kan vissa personlighetsdrag vara rent medfödda, men vissa egenskaper ärver nog barnet helt omedvetet från sina föräldrars beteendemönster vare sig vi vill eller inte. Jag känner igen så mycket av mig själv i Lovis, vissa egenskaper som jag kommer ihåg att jag hade som barn har även hon.

Mamma är lik sin mamma heter det ju, och ja, det kan jag pretty much indeed hålla med om!
=)

Lovis ville att Melker också skulle åka!